På onsdagen blev vi isolerade, eftersom Hampus totala vita blodkroppar återigen var mindre än 0,1. Så nu är vi inne i den mest kritiska perioden (innan han får sin Take) när vi absolut inte vill veta av några bakterier eller virus!
I torsdags morse började Hampus skaka akut och jag (Susanne) ringde snabbt in personalen. De tog ett blodtryck och det visade sig att undertrycket hade stigit till 120. Han fick hjärt/blodtrycksmedicin och trycket gick ner relativt snabbt. Det kändes skönt att det gick så snabbt och smidigt att åtgärda, men det skulle visa sig att det bara var lugnet före stormen….
Han blev trött och sov hela förmiddagen (orkade bara vara vaken en timme innan han somnade igen). Kl 13.30 vaknade han upp och skakade igen. Tempen hade då gått upp till 38,6 och pulsen låg på närmare 170 slag/minut (undertrycket var dock inte mer än 85). De gick och hämtade Alvedon och tog sen blod/urinprover och blododlingar på honom. De gav honom även antibiotika intravenöst. Han somnade till igen och vaknade till vid 15.00. Då var febern på väg upp och han fick inte nog med syre så de satte på syrgasmask och tillkallade jourläkaren. När läkaren kom och tittade på honom så var pulsen uppe i 180-190 slag/minut. Han ville att vi skulle kolla blodtryck, vikt, syresättning och puls en gång i kvarten samt ge en bonusdos alvedon.
Under kvällen så försämrades Hampus andning och läkaren ordinerade lungröntgen och inhalering av Atrovent (långtidsverkande kortison som öppnar upp lungorna och luftrören). Hela natten låg Hampus bredvid mig i sängen så jag kunde kontrollera hans andning och en sköterska var inne nästan hela tiden för att ta kontroller och titta till honom. Även läkaren var inne flera gånger. Han inhalerades en gång till under natten. Det mest otäcka med hela situationen var att han under hela tiden låg och stirrade rätt ut utan att sova och han var inte kontaktbar.
På fredag förmiddag så började hans andning låta bättre och de satte syrgasen över hans säng så det fick fritt flöde över honom då han låg där. Vid lunchtid så kopplades droppet med Hampus nya benmärg på. I samband med detta så fick han även en dos bindvävsstamceller (ca en miljon celler/kg kroppsvikt). Nu hoppas vi att den nya benmärgen tar sig ordentligt denna gång så att Hampus snart kan få ett friskare liv. På kvällen orkade han sätta sig upp för första gången på drygt ett och ett halvt dygn. Vi fick till och med ett litet leende, gissa om det värmde!
Under helgen så har Hampus mått lite bättre, även om det är fullt ös hela tiden. Magen är helt upp-och-ner så det har varit både kräkningar och konstanta vattentunna avföringar. Blöjorna hinner inte fånga upp allting så det byts kläder/sängkläder på löpande band.
Hampus CRP har gått upp till över 200, vilket kan tyda på att han har åkt på någon infektion. Under dagen så har de tagit både blododlingar samt prov på hans avföring.
